Patienten med långvarig smärta, dvs. smärta som bestått längre än 3 månader, behöver utredas och behandlas i ett interdisciplinärt behandlingsteam med ett biopsykosocialt synsätt där fysioterapeuten (=sjukgymnasten) är en del i teamet. Fysioterapeutisk utredning är en viktig del vid fastställande av diagnos och fortsatt behandling. Leder, muskler och nervsystem undersöks i detalj med ett öppet sinne hos fysioterapeuten för att se om det även finns andra orsaker till smärtan som inte upptäckts vid tidigare undersökningar. En patient med fastställd diagnos, som exempelvis fibromyalgi, kan ha ett diskbråck eller en artros i någon led som behöver specifik behandling. Ofta missas detta i den ”vanliga” vården och patienten behandlas enbart för sin fibromyalgismärta, vilket leder till onödigt och stort lidande för patienten.

Fysioterapeuten gör även lättare neurologiska undersökningar som att testa reflexer, muskelkraft, känsel bland annat. Vid störningar kan någon neurologisk skada eller sjukdom upptäckas och då återremitteras patienten till sin läkare för ytterligare utredning.

Efter undersökningen tas patienten upp i teamet och där kommer man överens om hur behandlingen ska fortgå. Läkaren kanske vill prova ut en medicin före behandlingsstart hos fysioterapeuten, psykologen kanske vill komma in lite senare i behandlingen exempelvis. Hur patienten omhändertas är alltså skräddar sytt efter individens behov. Behandlingsförslaget tas upp med patienten som kan komma med sina åsikter och därefter beslutas om hur behandlingsplanen ska se ut.

Fysioterapeuten skräddarsyr tillsammans med patienten en fysioterapeutisk behandlingsplan med delmål och mål. Ibland upprättas ett behandlingskontrakt för att öka patientens motivation att verkligen utföra det överenskomna.

Den fysioterapeutiska behandlingsplanen innefattar att hitta patientens nivå för att kunna vara så fysiskt aktiv som möjligt i sitt vardagsliv, samt att hitta smärthanteringsstrategier. Här ingår aktiva övningar som stabiliseringsträning, rörelseökande träning samt träning för styrka och kondition, men även passiva metoder som transkutan nerv stimulering (TENS), akupunktur mm. Man talar idag om doserad träning efter individens förmåga och att vila i tid. Det är oerhört viktigt för denna grupp patienter att hitta sin baslinje för hur aktiv man kan vara och de behöver anpassa sitt liv därefter. Ofta innebär detta en stor sorg för den enskilde. Många klarar inte att vara så aktiva som de vill och kanske måste ge upp intressen som de älskar att utföra.

Citat från patient med långvarig smärta:

”Jag älskar att rida. Nu kan jag inte det längre. Jag har verkligen provat men jag låg till sängs flera dagar efteråt. Nu blir jag ledsen så fort jag ser en häst till och med på bild.”

Ibland går det att hitta övningar och lättare träning som gör att patienten kan utföra sin aktivitet i mindre omfattning och ändå fortsätta att njuta. Ibland är det inte möjligt och fysioterapeutens roll är då att hjälpa patienten att hitta någon annan meningsfull fysisk aktivitet som patienten klarar av att utföra. Samarbetet med psykolog, läkare, arbetsterapeut och sjuksköterskor är som synes ovan oerhört viktigt för att kunna hjälpa patienten att leva ett meningsfullt liv trots långvariga dagliga smärtor.